Det finns en ide om att ökat arbetskraftsutbud (många arbetssökande) kommer öka antalet jobb, hos bl a näringslivet och de partier som skall företräda marknadsekonomin. Finns det verkligen grund för teorin om att utbudet av arbetskraft ökar efterfrågan på den?
Enligt ekonomisk teori så leder ett ökat utbud av arbetskraft till fler anställda (högre sysselsättning), men det kommer som alltid med vissa viktiga antaganden. Den ekonomiska teorin som ligger bakom detta antaganden är den neoklassiska teorin om arbetsmarknaden.
Table of Contents
- Högern försämrar alltid a-kassan
- Jobbskatteavdraget
- För att fler skall kunna ta ett jobb behövs annan politik
- Åter till aktiv jobbförmedling och Stöd
- Politiken spelar roll
Det är så att i Sverige har vi något benämns som ”den svenska modellen”, där fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar villkoren & lönerna genom kollektivavtal utanför politiken. Denna modell gör att den neoklassiska teorin inte fungerar som den är tänkt.
Att ett ökat utbud leder till fler jobb beror dock på att vissa antaganden håller, vilket ofta är föremål för debatt. Ett av dessa är att de behövs en löneflexibilitet, som Sverige saknar.
Detta beror på att den neoklassiska teorin bygger på att lönerna är flexibla och kan sjunka (eller stiga långsammare) som svar på det ökade utbudet. Om lönerna är trögrörliga (t.ex. på grund av starka kollektivavtal eller höga minimilöner), kan det ökade utbudet istället leda till högre arbetslöshet (ett varaktigt utbudsöverskott) snarare än fler jobb.
Högern försämrar alltid a-kassan
Det är detta som gör att högern alltid är påhejade av näringslivet när de sänker och försämras försäkringar som a-kassan. De tror på fullt allvar att det skapas fler jobb helt ur ingeting för att de gör det svårare, rent ekonomiskt, att leva mellan jobb. Är som att det finns en utbredd fetisch de har, de som på djupet sympatiserar med Högern (M, SD, L & C).
- En arbetslöshetsförsäkring för arbete (Alliansen 2007)
- En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (Tidö-regeringen 2023)
Jobbskatteavdraget
Ökar efterfrågan av arbetskraft automatiskt när lönen för arbete beskattas mindre? Nej!
Anledningen är enkel. Efterfrågan på arbetskraft styrs av arbetsgivarens totala kostnad för att anställa en person (bruttolön + arbetsgivaravgifter), i relation till arbetstagarens produktivitet.
Sänkt skatt på arbete för anställda ökar i första hand som mest utbudet (incitamenten att arbeta) och ökar potentiellt i trygga tider konsumtionen. Det är dessa faktorer, som i slutändan kan leda till en högre sysselsättning. Sedan finns det en faktori som få säger rakt ut, i Sverige. Det är att detta kommer kunna ha potential att press lönerna neråt, vilket näringslivets organisationer vill, då det sänker kostnaderna för deras medlemmar.
För att fler skall kunna ta ett jobb behövs annan politik
Vi behöver en regering som sätter individen före marknaden. I Sverige handlar det väldigt mycket om det som kallas matchningsproblematik. Detta uppstår när det finns lediga jobb men de arbetssökande sägs sakna rätt kompetens, bor på fel plats eller inte hittas av arbetsgivaren.
Vi behöver mer av den politik som syftar till att öka den arbetssökandes produktiva kapital. Den kan t.ex bygga på utbildning inom sektorer som ::
- Yrkeshögskolan (YH): Utökade platser på YH-utbildningar som är starkt efterfrågestyrda och leder direkt till bristyrken (t.ex. inom vård, teknik och bygg).
- Arbetsmarknadsutbildningar: Kortare, yrkesinriktade kurser för att snabbt fylla akuta kompetensbehov.
- Grundläggande kompetens: Satsningar på SFI (Svenska för invandrare) och kompletterande vuxenutbildning för att höja grundläggande kunskaper, vilket är ett stort hinder för många långtidsarbetslösa.
Vi även då behöver ändra fokus och ansvar från individen till samhället (politiken och myndigheterna) ang såväl utbildning som matchningen till de som jobb som behövs.
Åter till aktiv jobbförmedling och Stöd
Vi har starkt behov av en politik som syftar till att minska friktionsarbetslösheten (den tid det tar att hitta ett jobb). Den kan innebära ::
- Förstärkt Stöd: Mer personligt, tidigt och intensivt stöd från Arbetsförmedlingen, särskilt för dem som står längst från arbetsmarknaden (t.ex. långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning).
- Arbetsplatsnära insatser: Insatser som arbetspraktik, provanställningar med stöd och subventionerade anställningar som fokuserar på att lära på jobbet (learning by doing).
Politiken spelar roll
Det är knappast individen fel att den blivit arbetslös pga arbetsbrist. Även fast det finns en väl utbredd fetisch hos så väl näringslivet som högern, för att det skall vara svårt att leva som arbetssökande. Det är som att det skulle vara så att ökad psykisk ohälsa skapar fler jobb…
Lämna ett svar